Gå till innehåll

Information om valet 2022

Valdagen 2022 infaller den 11 september, alltså den andra söndagen i september. Då har du, tillsammans med andra väljare, möjlighet att bestämma vilka som ska representera dig i Sveriges riksdag, kommuner och regioner (tidigare landsting). Tillsammans bestämmer ni hur framtiden ska bli.

Din röst är viktig. Den är med och bestämmer hur samhället ska se ut. Hur skolan ska bli och hur mycket pengar vården ska få. Hur många poliser vi ska ha och hur vi ska snabba på klimatomställningen.

Det går att rösta på olika partier och kandidater i de olika valen. Mer än 87 procent av alla röstberättigade svenskar röstade i riksdagsvalet 2018, en uppgång sedan valet 2014 och det högsta valdeltagandet sedan riksdagsvalet 1985. Det är också en hög siffra jämfört med många andra länder.

18 dagar före valet – senast den 24 augusti – kommer ditt röstkort på posten. Röstkortet är personligt och skickas till din folkbokföringsadress. På röstkortet står det vilka val du har rösträtt till, vilket valdistrikt du tillhör samt adress och öppettider till din vallokal, som exempelvis kan vara en skola eller ett äldreboende.

Vallokalerna är öppna från klockan 8.00 till 20.00 på valdagen.

I vallokalerna finns valsedlar till de olika partierna och valkuvert som du tar med dig bakom en grön skärm. Valsedlarna är färgkodade för att visa vilket val de gäller för:

  • Vit – val till kommunen
  • Blå – val till regionen
  • Gul – val till riksdagen

Du får ett kuvert till varje valsedel. Bakom skärmen gör du i ordning din röst utan att någon kan se dig. Kryssa för en politiker om du vill. Du behöver inte sätta för ett kryss, då går din röst till den som står överst på listan. Röstmottagaren prickar sedan av dig i röstlängden och lägger dina valkuvert i valurnorna. Du kan inte rösta digitalt eller med bank-id.

Till vallokalen ska du ta med dig:

  • Id-handling/legitimation.
  • Har du ingen id-handling kan en annan person intyga din identitet, men då måste den personen visa en id-handling.
  • Ta gärna med röstkort. Det är inget krav men praktiskt.

Utlandssvenskar kan tidigast rösta på svenska ambassader och konsulat i utlandet från den 18 augusti.

Om du har svårt att ta dig till din vallokal på valdagen kan du förtidsrösta i en röstningslokal var som helst i hela landet. Du kan förtidsrösta från och med den 24 augusti – 18 dagar före valdagen – och ända fram till valdagen den 11 september. Du kan också rösta i din vallokal på själva valdagen den 11 september. Röstkort och id-handling krävs för att du ska kunna förtidsrösta.

Den 18 augusti startar budröstningen. Du som på grund av hög ålder, funktionshinder eller sjukdom rösta via bud. Det betyder att någon annan tar din röst till vallokalen.

Valmyndigheten ansvarar för att valet genomförs. Det är valnämnden i varje kommun som ansvarar för att rekrytera röstmottagare som ska arbeta med förtidsröstning eller röstning i vallokal på valdagen.

 

Riksdagsvalet

Du har rätt att rösta i riksdagsvalet om du:

  • är svensk medborgare
  • har fyllt 18 år senast på valdagen
  • är eller har varit folkbokförd i Sverige.

I riksdagen sitter 349 ledamöter som representerar olika partier. För att komma in i riksdagen måste ett parti få minst fyra procent av rösterna i hela landet eller tolv procent i en enskild valkrets. Hur många platser ett parti får i riksdagen beror på hur många röster partiet har fått. Det finns ingen övre eller undre gräns på hur många partier som får sitta i riksdagen.

Under perioden 2014-2018 finns åtta partier representerade i riksdagen:

Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet.

I Sveriges riksdag är det nästan lika många kvinnor som män. Efter valet 2018 är det 46 procent kvinnor och 54 procent män. Politikerna i riksdagen kommer från olika delar av landet. Bara tio procent av politikerna som sitter i riksdagen är födda i andra länder eller har föräldrar som är det. Det är också få äldre i riksdagen. Bara 2 procent av politikerna är över 70 år. De flesta i riksdagen är mellan 30 och 49 år.

 

Kommunvalet och regionvalet

För att få rösta i regionvalet och kommunvalet måste du vara:

  • svensk medborgare och folkbokförd i regionen, kommunen eller medborgare i något av EU:s medlemsländer eller medborgare på Island eller i Norge och vara folkbokförd i regionen, kommunen eller
  • medborgare i något annat land eller statslös, och ha varit folkbokförd i Sverige i tre år i följd före valdagen, samt vara folkbokförd i regionen eller kommunen.

 

Regionvalet

Det finns knappt 4 600 förtroendevalda i Sveriges 21 regioner.

Regionfullmäktige är det högsta beslutande organet på regional nivå. Fullmäktige representerar befolkningen och tar beslut i regionernas viktigaste frågor, bland annat sjukvården och kollektivtrafiken. I regionvalet måste ett parti få minst tre procent av rösterna för att få en plats i regionfullmäktige.

 

Kommunvalet

Det finns 290 kommuner i Sverige. Var fjärde år är det kommunval i Sverige. Då väljs de företrädare som representerar allmänheten i Kommunfullmäktige, som är kommunens högst beslutande organ och fungerar som kommunens riksdag. I kommunvalen finns en spärr på två procent om kommunen utgör en enda valkrets och tre procent om kommunen är indelad i flera valkretsar. Kommunen sköter en stor del av vår samhällsservice, som till exempel skola och omsorg, vägar, vatten och var det ska byggas hus och parker.

Uppdaterades senast: