Bred satsning på civilförsvar och krisberedskap

Förmågan inom totalförsvaret behöver därför stärkas och förmågan att i fredstid hantera antagonistiska hot behöver förbättras. Därför stärker vi nu det civila försvaret i en stor satsning för att höja beredskapen på bred front.

Vad är civilt försvar

Civilt försvar är de verksamheter och åtgärder som myndigheter, kommuner, regioner samt enskilda, företag och det civila samhället vidtar för att stärka Sveriges motståndskraft för höjd beredskap och krig.

Det civila försvaret ska även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid.

Varför är det civila försvaret inte tillräckligt?

I början av 1990-talet avvecklades stora delar av det civila försvaret i Sverige samtidigt som flera samhällsviktiga verksamheter privatiserades, och under många år låg arbetet inom området nere.

Nu tar vi ansvar för att återuppbygga det civila försvaret igen. En omfattande satsning på civilt försvar görs därför och området tillförs 1 miljard kronor redan 2021. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att civilt försvar sammanlagt förstärks med 4,2 miljarder kronor 2025.

Det ligger i nivå med Försvarsberedningens bedömning och det råder bred politisk enighet om vikten av denna satsning.

Hela samhället är del i det civila försvaret

Civilt försvar omfattar hela samhället och är den civila verksamhet som
myndigheter, kommuner och regioner, enskilda, företag och det civila samhället vidtar för att förbereda Sverige för krig. Det civila försvaret ska även bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid, såsom pandemier, skogsbränder och cyberattacker.

Det handlar om att motståndskraften inom flera viktiga samhälls­funk­tioner ska stärkas, särskilt hälso- och sjukvård, livsmedel och dricks­vatten­försörjning, transporter, ordning och säkerhet, finansiell beredskap, energi­försörjning samt elektroniska kommunika­tioner och post.

Framtidens skydd av civil­befolkningen ska utredas och säkerhets­skyddet stärkas. Arbetet med cyber­säkerhet och psyko­logiskt försvar ska intensi­fieras, bland annat genom inrättandet av ett cyber­säkerhets­center och en ny myndig­het för psyko­logiskt försvar. Den svenska försörj­nings­bered­skapen ska utvecklas och närings­livet ska i ökad utsträck­ning involveras i arbetet med att säker­ställa de viktigaste samhälls­funktionerna, bland annat genom inrättandet av ett närings­livsråd.

Satsningen utgår från följande:

• Tydligare ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar
• En ny myndighet för psykologiskt försvar
• Cybersäkerhetscentret
• Ett stärkt säkerhetsskydd
• En utvecklad försörjningsberedskap
• Ökad motståndskraft inom hälso- och sjukvården
• Ökad motståndskraft inom livsmedel och drickvattenförsörjning
• Ökad motståndskraft inom transporter och energiförsörjning
• Ökad motståndskraft inom finansiell beredskap och elektroniska kommunikationer samt post
• Ökad motståndskraft inom ordning och säkerhet samt skydd av civilbefolkningen

----------------

Tydligare ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar

Vi ser ett behov av tydligare ansvars- och ledningsförhållanden och en stärkt samordning inom civilt försvar. Regeringen avser därför att fatta beslut om en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, högre regional, regional och lokal nivå.

Det kan handla om inrättandet av sektorsansvariga myndigheter, en högre regional ledning, en utvecklad roll för MSB och tydligare uppgifter för kommuner och regioner. Syftet är att Sverige ska få en förbättra förmåga att hantera situationer med höjd beredskap och krig. Den nya strukturen ska även stärka samhällets förmåga att hantera fredstida kriser.

En ny myndighet för psykologiskt försvar

Vi ser ett behov av ett stärkt psykologiskt försvar. Det försämrade säkerhetsläget ger ett behov av ett psykologiskt försvar som är anpassat efter dagens förhållanden. Ett stärkt psykologiskt försvar skapar förutsättningar för att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende och att säkerställa befolkningens försvarsvilja.

Regeringens inriktning är därför att 2022 inrätta en myndighet som ska ha det övergripande ansvaret för att utveckla och samordna Sveriges psykologiska försvar.

Cybersäkerhetscentret

En annan del i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna är att stärka informations- och cybersäkerheten och minska sårbarheter.

En viktig komponent i detta är inrättandet av ett cybersäkerhetscenter som ska inrättas i år. Regeringen bedömer att ett cybersäkerhetscenter kommer att ge konkret effekt på Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska hot.

Ett stärkt säkerhetsskydd

Ett väl fungerande säkerhetsskyddsarbete är grunden för hela totalförsvaret. Regeringen har redan lagt fram förslag till lagstiftning som innebär en möjlighet att stoppa överlåtelser av säkerhetskänslig verksamhet och viss egendom som kan skada Sveriges säkerhet. Därutöver behöver det tas fram lagstiftning som bland annat möter behoven av en ambitionshöjning när det gäller tillsynen och ett bättre skydd när säkerhetskänslig verksamhet exponeras för utomstående.

En utvecklad försörjningsberedskap

Ett förändrat klimat, i form av t.ex. mer extrema väderhändelser, kommer att innebära nya utmaningar utifrån både ett säkerhetspolitiskt perspektiv och för människors livsvillkor och många samhällsviktiga funktioner.

Den svenska försörjningsberedskapen behöver utvecklas. Försörjningsberedskap handlar om förberedelser för att säkerställa att viktiga varor och tjänster kan fortsätta levereras. Det kan handla om prioritering och fördelning av resurser eller att framställa och lagra produkter och materiel inom t.ex. hälso- och sjukvården och i livsmedelskedjan. För att uppnå detta bör näringslivet i ökad utsträckning involveras i arbetet med att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna.

Ökad motståndskraft inom hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvården behöver fungera såväl i fred som i krig. Vid en krigssituation kommer behovet av vårdplatser att vara högre än vid fredstid och förmågan att snabbt kunna ställa om och öka antalet tillgängliga vårdplatser är avgörande, både för att skydda civilbefolkningen och stödja Försvarsmakten.

Robustheten i försörjningen av läkemedel och sjukvårdsmateriel behöver öka. En utökad lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel behövs därför i Sverige.

Ökad motståndskraft inom livsmedel och drickvattenförsörjning

Livsmedelsberedskapen behöver återuppbyggas för att försörjningen av livsmedel ska tryggas. För att trygga livsmedelsförsörjningen behöver vi överväga olika åtgärder. En åtgärd kan t.ex. vara lagring av strategiskt viktiga varor. Det är också kritiskt att handelsflödena säkras.

Konkurrenskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag och en hög svensk marknadsandel är viktiga förutsättningar för livsmedelsberedskapen.

Även dricksvattenproducenterna måste öka sin uthållighet så att verksamheten kan fungera även under ansträngda förhållanden. En annan viktig aspekt är att nödvattenförsörjningen behöver stärkas.

Ökad motståndskraft inom transporter och energiförsörjning

Att transporter och transportinfrastruktur fungerar är en nödvändig förutsättning för Sveriges försörjning av olika varor och tjänster. Att transportområdet fungerar är också en förutsättning för att flera andra viktiga samhällsfunktioner ska kunna upprätthållas, t.ex. transporter för livsmedels-, drivmedels- och bränsleförsörjning, ambulanssjukvård, polis och annan räddningsverksamhet.

Störningar i energiförsörjningen kan snabbt få konsekvenser inom andra samhällsviktiga verksamheter. Robustheten inom energi­försörjningen behöver även fortsättningsvis vara hög och omfatta så väl krig och höjd beredskap som krissituationer. Energimyndigheten tillförs därför medel för förstärkt robusthet i energisektorn som en del i arbetet med att återuppbygga det civila försvaret.

Ökad motståndskraft inom finansiell beredskap och elektroniska kommunikationer samt post

Funktionaliteten i det finansiella systemet och underliggande infrastrukturer behöver upprätthållas även vid fredstida kriser samt under höjd beredskap och då ytterst i krig. Det handlar om att den finansiella stabiliteten upprätthålls och att det offentliga, hushåll och företag har tillgång till grundläggande finansiella tjänster som t.ex. betalningar.

Robustheten inom området elektroniska kommunikationer och post behöver höjas och åtgärder behöver vidtas för att uthålligt utföra den verksamhet som samhället behöver och för att uppnå högsta möjliga totalförsvarsförmåga.

Det handlar bl.a. om att säkerställa ytterligare redundans i de elektroniska kommunikationsnäten, skalskydd för vissa teknikutrymmen för kritisk infrastruktur, ökad autonomi i kommunikationsnäten samt tillgång till reservdelar och reservelkraft för att kunna upprätthålla förmågan under längre tid.

Ökad motståndskraft inom ordning och säkerhet samt skydd av civilbefolkningen

Brottsbekämpande och rättsvårdande myndigheter som Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Tullverket och Kustbevakningen har viktiga roller i totalförsvaret.

Det behöver ske en generell förmågeutveckling för att kunna hantera den bredare hotbilden och de hybrida hoten i fredstid. Ansvariga myndigheter behöver i ökad utsträckning inkludera hybridhot i sin planering.

Under fredstida förhållanden och även under höjd beredskap och ytterst krig är det av särskild vikt att Sverige har kontroll över sina gränser. Ett arbete med att se över frågan om gränsövervakningens struktur och planering bör kunna inledas under den kommande försvarspolitiska perioden.

Även om mycket av det som tidigare fanns inom det civila försvaret vad gäller skydd av befolkningen mot krigets verkningar är avvecklat, har Sverige tillsammans med Finland, Norge och Schweiz ett unikt stort bestånd av skyddsrum. Det finns i Sverige i dag ca 65 000 skyddsrum med plats för 7 miljoner individer men det finns ett behov av att se över om skyddet är anpassat till dagens förhållanden.

Regeringen kommer därför tillsätta en utredning för att se över frågan om framtidens skydd av civilbefolkningen avseende skyddsrum, utrymning och inkvartering samt behov av en stödorganisation vid höjd beredskap.

Ett fungerande skydd av civilbefolkningen kräver också ett effektivt system för varningar. I dag är VMA-systemet (Viktigt Meddelande till Allmänheten) främst anpassat för olyckor och allvarliga händelser i fredstid. Systemet behöver bättre anpassas till nutida behov av att kunna varna allmänheten i hela hotskalan.

Regeringen avser därför att ge en utredare i uppdrag att se över VMA-systemet så att varningar kan förmedlas såväl i fred som i krig.

Området befolkningsskydd och räddningstjänst föreslås tillföras 80 miljoner kronor 2024 och 240 miljoner kronor per år från 2025.