En äldreomsorgslag ska göra äldreomsorgen bättre och tryggare

Sverige har under pandemin misslyckats med att skydda de äldre inom äldreomsorgen. Året som gått har satt strålkastarljuset på äldreomsorgen och hur den, trots mycket stora insatser från chefer och personal, inte stod tillräckligt väl rustad.

Även Coronakommissionens övergripande slutsats var att Sverige misslyckats med att skydda våra äldre. Kommissionen beskriver äldreomsorgen som en resursmässigt eftersatt del av samhället med en undervärderad yrkeskår. Kommissionens rapport kan inte förstås på något annat sätt än att det är staten som ska hålla i taktpinnen för nödvändig förändring. Vi behöver en tydligare nationell styrning.

Inom regeringskansliet har arbete under hösten pågått med direktiv till en äldreomsorgslagsutredning. Vi har velat invänta Coronakommissionens rapport och kan nu tillsätta utredningen.

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag kan delas in i två delar: dels att föreslå en äldreomsorgslag, dels överväga och vid behov lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen

Regeringen kommer i dag, den 22 december, att ge en särskild utredare i uppdrag att:

  • föreslå en äldreomsorgslag
  • överväga och vid behov lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen

Som utredare utses Socialstyrelsens GD Olivia Wigzell. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2022

Äldreomsorgslagens innehåll

Socialtjänstens insatser riktade mot äldre personer är reglerade på flera olika sätt vad gäller mål, syfte och kvalitet. Lagstiftningen är dock övergripande och kan uppfattas som otydlig. Det saknas till exempel en lagstadgad definition av vad äldreomsorg är. Det saknas också nationella riktlinjer om vilka grundläggande krav som äldreomsorgen ska utgå ifrån. Det finns brister i samordningen mellan olika aktörers roller och ansvar.

Utredningen får mot denna bakgrund i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som kompletterar socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och om bland annat innehåller bestämmelser om en nationell omsorgsplan. Målsättningen är att tydliggöra äldreomsorgens uppdrag och innehåll.

En del i uppdraget är att den nya äldreomsorgslagen ska innehålla bestämmelser om en nationell omsorgsplan. Det här kan jämföras med skolans och förskolans läroplaner. Olika skolor och förskolor kan skilja sig åt sinsemellan. Det finns dock ytterst ett nationellt styrdokument mot vilket verksamhetens innehåll och kvalitet kan bedömas. Något motsvarande saknas idag inom äldreomsorgen.

En väldigt viktig fråga för utredningen att ta ställning till blir vilka områden som behöver täckas av en sådan nationell omsorgsplan. Tänkbara områden kan t.ex. handla om ansvar, mål och kvalitet. När utredningen har lämnat sina förslag kommer regeringen ge relevant myndighet i uppdrag att ta fram den nationella omsorgsplanen.

Stärkt tillgång till medicinsk kompetens

Utredningen får i uppdrag att lämna förslag som stärker tillgången till medicinsk kompetens inom äldreomsorgen. Det innebär bland annat att

Att se över om läkare och sjuksköterskor ska finnas tillgängliga dygnet runt har sin bakgrund i att de flesta på landets äldreboenden har stora vårdbehov. De behöver kunna få hjälp på sitt boende i högre grad.

Att se över om kommunerna ska vara skyldiga att inrätta en medicinskt ledningsansvarig läkare (MAL) syftar till att stärka den övergripande medicinska kompetensen i kommunerna, stärka krisledningsförmågan och patientsäkerheten och bli en bättre beställare av läkarinsatser från regionerna. Inget hindrar kommunerna från att inrätta motsvarighet till MAL-funktion redan i dag, men utredaren ska alltså se över om det bör införas krav på att göra det.

Att ta ställning till om kommunerna på egen hand dessutom ska utföra läkarinsatser direkt till brukare och patienter kräver en noggrann översyn. Det är viktigt att undvika att nya otydligheter om ansvaret för vården byggs in i äldreomsorgen.

En medicinskt ansvarig för rehabilitering finns i dag i ca 80 av landets 290 kommuner. Rehabilitering blir allt viktigare i vården och för en ökad livskvalitet. Därför ska utredaren titta på krav på att har MAR i varje kommun.

Om utredningen bedömer att det finns behov och är ändamålsenligt ska utredningen lämna de lagförslag som krävs.

Uppdaterades senaste: