Stora satsningar på välfärden och äldreomsorgen

Sverige är och ska fortsätta vara ett land med en stark välfärd. En välfärd som utgår från principen om att bidra efter förmåga och få efter behov. En stark välfärd måste få kosta. Det är en fråga om politiska prioriteringar.

Vi har tagit flera steg för att stärka välfärden och inte minst äldreomsorgen. Stora resurser har skjutits till för att fler medarbetare ska kunna anställas. Underskötersketiteln skyddas så att det krävs utbildning för att få kalla sig det. Vi har gjort det möjligt för ny och befintlig personal inom äldreomsorgen att utbilda sig till undersköterska eller vårdbiträde på betald arbetstid. Så får vi fler trygga medarbetare med rätt kompetens.

Men vi behöver göra mer. I höstbudgeten föreslår regeringen nu en kraftig förstärkning av svensk välfärd och äldreomsorg. Se hela listan med satsningar här:

Förstärkning av statliga bidrag till kommuner och regioner

Regeringen föreslår att det generella statsbidraget till kommuner och regioner ska höjas permanent med 3 miljarder kronor från och med nästa år. Höjningen ska göra det möjligt för kommunerna och regionerna att trygga och utveckla välfärden i hela landet.

Höjningen innebär tillsammans med tidigare satsningar under mandatperioden att nivån på det generella statsbidraget kommer vara 27,5 miljarder kronor högre 2022 jämfört med 2018

Mer pengar till kommunerna för att förstärka äldreomsorgen

Regeringen föreslår i sin budget för nästa år flera satsningar på äldreomsorgen. Tillsammans med tidigare presenterade satsningar innebär tillskott att staten beräknas tillföra kommunernas äldreomsorg 10 miljarder kronor mer per år 2022 jämfört med vad som tillfördes 2018.

Äldreomsorgslyftet förlängs

Som en viktig del av äldreomsorgssatsningen föreslår regeringen att den pågående kompetenssatsningen Äldreomsorgslyftet förlängs för åren 2022 och 2023. Äldreomsorgslyftet innebär att ny och befintlig personal ges möjlighet att genomgå utbildning till vårdbiträde eller undersköterska på betald arbetstid.

Satsningen på språkträning utökas till fler yrkesgrupper inom välfärden

Regeringen föreslår att den pågående satsningen på språkträning för anställda inom äldreomsorgen ska utökas till fler yrkesgrupper inom välfärden, till exempel vård, skola och annan omsorg. För att det ska kunna genomföras föreslår regeringen att 30 miljoner kronor tillförs satsningen under nästa år.

Förlängning av pågående satsning på äldreomsorgen

Regeringen föreslår också att satsningen på äldreomsorgen, som beslutades av riksdagen under våren 2021, förlängs. Regeringen beräknas att skjuta till mer pengar fram till och med 2024 för att fortsätta arbetet med att:

• Ett utökat investeringsstöd för bostäder för äldre
• Ett prestationsbaserat stöd för att minska andelen timanställningar
• Ett prestationsbaserat stöd för att utöka sjuksköterskebemanningen inom äldreomsorgen
• Medel för att utöka läkarkompetensen inom äldreomsorgen
• Medel för lönekostnader under utbildningstiden för undersköterskor som via Yrkeshögskolan utbildar sig till specialistundersköterskeutbildning med inriktning mot äldrevård och demensvård

En fast omsorgskontakt i hemtjänsten

Idag har många äldre som bor hemma sammansatta vårdbehov och får insatser från många olika aktörer. Äldre med hemtjänst upplever i många fall att hjälpen man får är för splittrad och ges av för många personer. Därför vill regeringen införa en lagstadgad ordning där hemtjänsttagare får en namngiven omsorgskontakt som man själv och ens anhöriga vet att man kan kontakta och som håller ihop hemtjänsten kring den äldre.

Den tänkta lagändringen handlar om att höja kvaliteten i hemtjänsten och den som utses till fast omsorgskontakt ska ha lämplig utbildning och erfarenhet. Regeringen vill därför att den som utses till fast omsorgskontakt ska vara undersköterska.

Inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg

Regeringen föreslår att ett permanent nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg ska inrättas vid Socialstyrelsen. Syftet med det är att höja kunskapen och ge en bättre nationell överblick på äldreomsorgen och om kommunernas förutsättningar. För detta avsätts 19 miljoner kronor årligen från och med nästa år. 

Avgiftsfri pneumokockvaccinering för 75-åringar och medicinska riskgrupper

Regeringen vill införa ett särskilt vaccinationsprogram med avgiftsfri pneumokockvaccinering för medicinska riskgrupper och 75-åringar. Vaccinationer inom ramen för det särskilda vaccinationsprogrammet beräknas kunna börja hösten 2022. Finansieringen av vaccinationerna föreslås ske via det generella statsbidraget med 40 miljoner kronor per år från och med 2022.

Satsning på välfärdens digitala infrastruktur

För öka takten i välfärdens digitalisering föreslår regeringen en satsning på 50 miljoner kronor per år under perioden 2022 - 2024 för utveckling av välfärdens digitala infrastruktur.

Förslaget innebär att pengar tillförs för utvecklingen av en gemensam digital infrastruktur för välfärden i samarbete mellan staten, kommuner och regioner. Genom satsningen ska förutsättningarna för informationsutbyte mellan olika offentliga aktörer stärkas och resurser frigöras i välfärden. Satsningen är ett resultat av arbetet inom regeringens Välfärdskommission.

Ytterligare 58,6 miljoner kronor tillförs även år 2022 för att leva upp till kraven i EU-förordningen om en gemensam digital ingång. För 2023 avsätts 84,6 miljoner kronor för ändamålet respektive 51 miljoner kronor år 2024. Medlen ska användas för att underlätta för privatpersoner och företag att utföra ärenden digitalt över gränser inom EU.

Nya regler om handel med skattemässiga underskott ger mer till välfärden

Skatter är grunden för finansieringen av vår gemensamma välfärd. Därför arbetar regeringen löpande för att säkerställa att skattesystemet fungerar som det är tänkt. En viktig del i det arbetet handlar om att täppa till luckor i lagen som annars kan utnyttjas för skatteplanering. I regeringens höstbudget finns ett sådant förslag. Regeringen vill stoppa möjligheten att komma runt reglerna som hindrar handel med skattemässiga underskott. Utan den föreslagna förändringen bedömer regeringen att skattebortfallet hade varit på omkring 550 miljoner kronor per år.

Läs mer om satsningarna på regeringen.se Länk till annan webbplats.