Den svenska modellens styrka

Tal av statsminister Stefan Löfven vid Kommunkonferensen i Örebo den 12 mars 2016.

Observera att det talade ordet gäller.

Vänner, partikamrater,
under det senaste decenniet har Sverige glidit isär. Vi ser större skillnader mellan de som har lång och kort utbildning, fattiga och rika, innerstad och förorter, stad och landsbygd.

De här skillnaderna går också djupare än vad de gjort på väldigt länge.
Det förändrade medielandskapet innebär att allt fler väljer information som bara bekräftar deras världsbild, inte ifrågasätter den.

En ökande polarisering när det gäller delaktigheten i demokratin, och ökande segregationen mellan skolor och bostadsområden, gör att det skapas få naturliga mötesplatser mellan människor med olika bakgrund.

Så samtidigt som informationsutvecklingen ger oss fantastiska möjligheter att skapa förståelse om andra delar av världen, är det många som inte har en aning om hur deras medmänniskor lever bara några busshållplatser bort. Det här är farligt. Väldigt farligt.

Det är dessa sociala klyftor, och denna okunskap om varandra, som extremistiska grupper – om de så är högerextremister eller våldsbejakande islamister – använder för att gynna sin egen agenda.

Och det är därför som vi behöver bemöta okunskapen med satsningar på ökad demokratisk delaktighet, bättre utbildning i källkritik och medborgarskapets principer, fler mötesplatser över klassgränser. Men framför allt behöver vi en större diskussion kring vilket samhälle vi vill att Sverige ska vara.

* * *

Och vad är det då som gör oss stolta över vårt land? Vad är det vi vill att den blågula flaggan ska stå symbolisera? Vad är det vi vill berätta om Sverige, om vi skulle hamna bredvid en pratglad amerikan på Lanzarote?

Jag tror vi vet det, innerst inne. Det är en samhällsidé, som fick Sverige att resa sig ur sekler av fattigdom, och bli en av de mest jämlika, rika och framstående länderna i världen.

En idé, som bygger på tre avgörande delar:

Att alla arbetar. Det kräver kraftfulla och gemensamma investeringar i omställning, utbildning och infrastruktur. Det som gör att både människor och företag når nya höjder i den globala ekonomin.

Att vi fördelar rättvist. Det kräver starka parter på arbetsmarknaden, så att vinsterna av allas arbete inte bara blir till ökad rikedom hos några få,
utan till växande välstånd för alla.

Att vi har en trygg välfärd. Där kräver att vinsterna från arbetet också ger frihet och säkerhet hela vägen från barnavårdscentralen till äldreboendet,
så att fler människor vågar tänka stort, starta nya företag, utbilda sig mitt livet.

Så fortsätter den positiva spiralen uppåt:

När fler arbetar och får sin rättvisa del, då kan vi göra välfärden ännu tryggare.
När välfärden blir tryggare, vågar fler satsa stort och tänka nytt.
Då växer ekonomin, och fler kan jobba och få sin rättvisa del.

Vänner, det är så enkelt, men samtidigt så världsledande. Det är den svenska modellen.

* * *

Och ska vi hålla ihop det land som nu glider isär, behöver den svenska modellen utvecklas för att möta det tjugoförsta århundrandet. Det är därför vi samlas här idag. Vi leder landet. I regeringen, i 16 landsting, och över 190 kommuner. Den svenska modellens framtid är i våra händer.

* * *

Allas arbete är grunden. Då krävs en stark ekonomi som är öppen mot omvärlden. Men öppenhet kräver också ansvar. Det krävs ordning och reda, i den nationella säkerheten, i resandet, i flyktingmottagandet. Därför har också Socialdemokraterna alltid stått upp för en reglerad invandring.

Över tid utvecklar invandringen vårt land och vår ekonomi. Men inget försvagar möjligheten att ta emot flyktingar så mycket, som ett mottagningssystem som bryter ihop.

I höstas sattes vårt mottagande under en enorm press i en extrem situation, när det under två månader kom 80 000 människor. Ni i kommunerna gjorde ett otroligt arbete. Det ska ni ha all heder för. Men även er förmåga har en gräns. Sängplatserna tog slut. Socialtjänsten gick på knäna, och det gör de än idag.

I ett sådant läge måste varje ansvarsfull regering agera. Vi har enträget arbetat för en mer rättvis fördelning inom EU, men det har inte räckt. Allt för många medlemsländer har brustit – inte bara i handlingskraft utan också i vilja.

En handfull länder kan inte ensamma sköta asylmottagandet för hela EU. Därför införde vi ID-kontroller och inre gränskontroll, och därför anpassar vi nu Sveriges asyllagstiftning till EU:s miniminivå så att fler söker sig till andra länder. Vi gör det som krävs för att mottagandet ska fungera. Det som skedde i höstas ska inte ske igen.

* * *

Nu ser vi att det vi gjort fått resultat. Fler söker sig till andra länder. Men det räcker inte. Nu krävs en långsiktig och jämn fördelning av ansvaret i EU.

Först och främst måste alla länder i EU nu göra vad de redan lovat. Vi behöver säkra kontrollen av vår yttre gräns, genomföra omfördelningen av flyktingar inom unionen, bekämpa den illegala och livsfarliga människosmugglingen, och förstärka den gemensamma utrikespolitiken för att stoppa flyktingkrisens orsaker.

Men på längre sikt behöver vi få ett system som bygger på humanitet och proportionalitet. Där du söker asyl i EU, inte i ett enskilt land. En union med en gemensam yttre gräns, med en gemensam inre marknad och gemensamma demokratiska värderingar, måste också ta ett gemensamt ansvar för asylmottagandet. Det är dags för EU att gå från kaos till kontroll.
Någon förbannad ordning får det vara i en samarbetsunion.

I det här arbetet behöver vi samarbeta med Turkiet. Vi delar den här utmaningen. Men det ska inte vara något kravlöst samarbete. Det är ingen blancocheck till den turkiska ledningen. Vi kräver respekt för mänskliga rättigheter för hela befolkningen, inklusive kurderna, för press- och yttrandefrihet och andra demokratiska grundvärden.

Turkiets EU-närmande är fortsatt viktigt för att fördjupa demokratin i landet, till nytta för alla befolkningsgrupper. Men en sak är säker: Ett turkiskt EU-medlemskap blir verklighet först när mänskliga rättigheter respekteras fullt ut.

* * *

Vi gör nu också det som krävs för att samma princip, om proportionalitet och humanitet, ska gälla också här hemma. Den 1 mars trädde beslutet i kraft att nyanlända ska fördelas till alla kommuner i landet. Och vi arbetar nu för att de som får avslag på sin asylansökan ska återvända, och de som beviljas asyl ska både göra sin plikt och arbeta och få sin rätt till välfärd.

Vi avvisar Sverigedemokraternas högerextrema drev mot invandrare, där de gör allt för att sprida fördomar om muslimer, och hetsa människa mot människa, precis som de gjort varje år sedan de steg ur Vit makt-rörelsen.

Men vi avvisar också den nyliberala högerns väg, där samhället ska avsvära sig allt ansvar för boende och trygghet. Nu börjar vi vända decennier av segregationspolitik, där nyanlända har koncentrerats till några få områden och orter.

Nu avslutar vi den förra regeringens flumpolitik, där mottagningen av nyanlända lastades över på privata företag, i ett lotssystem som snabbt präglades av brottslighet och inkompetens.

Istället för att lotsa nyanlända till arbete och egen försörjning, började lotsföretagen istället tävla om vem som kunde locka till sig flest nyanlända med otillåtna gåvor som datorer, telefoner och läsplattor. Det var inte en svensk modell. Det var en skandalös modell.

Vi står upp för en reglerad invandring och ett mottagande som gör att välfärden fungerar för alla. I vårt Sverige ska det inte finnas första och andra klassens medborgare.
Här är vi jämlikar. Det är en självklar del av den svenska modellens framtid.

* * *

Därför är också etableringen det område där den svenska modellen behöver utvecklas som mest. Här krävs nya verktyg för att alla som kan arbeta också verkligen arbetar.
Det är det vårt nya etableringsarbete går ut på.

Om du saknar svenskan, ska du ju inte ha någon gåva från ett lotsföretag, utan svenskundervisning som är anpassad efter ditt blivande yrke. Om du saknar utbildning och yrkeserfarenhet, är ju lösningen inte en gratis iPhone, utan komvux, yrkesutbildning till ett bristyrke, ett enkelt jobb eller chansen att lära sig ett nytt yrke i en subventionerad anställning.

Om du redan har en yrkeskompetens, ska du ha snabbspår in på arbetsmarknaden, validering, kompletterande utbildning, eller arbetspraktik på företag och myndigheter. Detta genomför vi nu.

Nu är det privata lotssystemet nedlagt, sörjt av ingen. Nu rensar vi upp i trasslet av anställningsstöd och arbetsformer. Nu genomför vi klassiskt svenskt rustande av människor. Utmaningen är enorm. Men möjligheten om vi gör det rätt, och gör det snabbt, är ännu större. Alla som kan jobba ska jobba. Så bygger vi Sverige tillsammans.

* * *

Vänner, jag skulle vilja läsa en dikt:

”Svensk ekonomi växer starkt
– och svensk ekonomi växer på bred front.
Privat konsumtion,
offentlig konsumtion,
investeringar
och nu kom också exporten
– exporten bidrar allra mest.”

Författaren är Nordeas chefsekonom, Annika Winsth. Egentligen var det ett uttalande i Aktuellt, men för en gammal exportarbetare är sådana ord ren poesi.

* * *
Den här utvecklingen ger oss vind i ryggen i kampen mot arbetslösheten. Sett från regeringsskiftet, har över 80 000 fler människor ett jobb att gå till. Vi har nu den lägsta arbetslösheten på sju år, samtidigt som det är ungdomsarbetslösheten som sjunker som mest.

Tillväxten stiger och är nu den högsta i Norden, och bland de högsta i Europa. Varuexporten ökar, tjänsteexporten ökar, sysselsättningen ökar, antalet arbetade timmar ökar. Vänner – Sverige reser sig.

* * *

Men med en stark tillväxt finns alltid en risk för överhettning i ekonomin. Kompetensbrist, bostadsbrist, hög skuldsättning och uppblåsta bubblor kan skapa nya kriser imorgon. Då krävs ordning och reda i statsfinanserna. Vi har kraftigt minskat budgetunderskottet och statsskuldens andel av BNP sjunker. Det ska vi vara stolta över – men inte nöjda med.

Vi behöver fortsätta göra tuffa prioriteringar, och bekämpa de brister som hämmar svensk ekonomi och riskerar de nya kriserna.

Och vänner – det är ju just det som vår jobbagenda går ut på.

Vi genomför framtidsinvesteringarna.
Utbyggnaden och reparationen av järnvägar, vägar och kollektivtrafik. Stödet till byggandet av billiga bostäder, regelförenklingarna, de snabbare byggprocesserna och så äntligen: blocköverskridande samtal för de stora reformer som krävs för att börja bygga bort bostadsbristen.

* * *

Vi genomför den aktiva näringspolitiken.
Vi satsar på nyindustrialisering och samverkan, nationellt och lokalt. Vi öppnar upp nya marknader för svenska företag genom exportsatsningar inom Team Sweden. Och vi förenklar tillgången på statligt riskkapital genom årets bäst döpta proposition – Staten och Kapitalet.

* * *

Och vi genomför utbildningssatsningarna.
Tänk er känslan, att kliva in i en aula inför ett upprop till ett nytt utbildningsprogram. Nya kurskamrater, nya lärare, nya yrkeskunskaper som kanske är nyckeln till ett nytt liv. Framtiden som plötsligt öppnar upp sig, i all sin underbara osäkerhet. Det är därför vi genomför ett nytt kunskapslyft, som innebär 50 000 nya utbildningsmöjligheter.

Så läggs grunden för framtidens tillväxt. När människor växer, växer Sverige.

* * *

Nu sker en utveckling av den svenska modellen på bred front. Vi har redan påbörjat genomförandet av 97 av 105 vallöften. Nu är det läkares bedömningar, inte påhittade tidsgränser, som avgör vilka människor som är sjuka.

Nu fasar vi ut Fas 3, det som skulle gått till historien som borgerlighetens sämsta idé, om de inte bestämt sig för att köpa Nuon.

Nu gör vi upp med år av missbruk av New Public Management, och skapar en välfärd där professionerna och tilliten får styra istället för konstgjorda marknadsmodeller.

Nu bedrivs en ekonomisk politik, som inte ger mest till högavlönande män, utan till unga, pensionärer, och ensamstående kvinnor.

Efter 8 år av skattesänkningar på 140 miljarder, börjar vi istället göra investeringar på över 60 miljarder. Det är den största kursändringen Sverige gjort på decennier. Nu är det slut på rivningen. Nu börjar samhällsbygget.

* * *

Och vi utvecklar förstås inte modellen för modellens skull, utan för vad den gör för människan. Sällan kan samhället göra så mycket för en människas väg i livet som i skolan.

Möjligheten att bli det du innerligt hoppas om att bli. Möjligheten att bli sedd om du halkar efter. Möjligheten att bli sporrad om du vill springa före.

Vi skapar de möjligheterna genom att ge lärarna fler kollegor, mindre byråkrati och mer tid att undervisa, och bättre betalt genom vårt stora lärarlönelyft. Vi inför lovskola, och ger mer tid för skolan till de barn som behöver det mest. Vi skapar en mer jämlik skola, där de skolor som har störst behov får störst stöd och kan attrahera de bästa lärarna. Och det borde vara en självklarhet, men nu blir det verklighet: läxhjälp efter barnens behov, inte efter föräldrarnas betalningsförmåga.

* * *

Vi investerar nu sammanlagt 8 miljarder bara i år för att börja vända de kunskapsresultat som rasat i decennier. Men precis som det krävs en hel by för att uppfostra ett barn,
krävs det ett helt samhälle för att bygga upp en skola.

Oordning skadar alla barns lärande, men framförallt de barn som har det som tuffast. Så nu är det dags att få bort mobiltelefonerna från lektionerna, och stöket från biblioteken. Vi behöver föräldrar som ser till att även tonåringar går och lägger sig i tid, som hejar ännu mer på läxläsningen än på fotbollsträningen.

Det kommer kräva slit, svett och stora ansträngningar. Men i framtidens svenska modell ska skolan vara den klarast lysande stjärnan.

* * *

Och det är ju här striden står. De borgerliga partierna kanske inte pratar så högt om det nu, men sammanlagt föreslår de 64 miljarder i skattesänkningar, samtidigt som Sverigedemokraterna säger att de kommer acceptera vilken budget de borgerliga än lägger fram. Så vill de stoppa jobbagendan och skolinvesteringarna, och med det förlorar vi den svenska modellens mål om att alla ska jobba.

Högern strider med näbbar och klor för att bevara vinstjakten i välfärden och fortsätta utförsäljningen av det gemensamma. Så urholkas tilliten, och med det frångår vi modellens mål om en trygg välfärd.

Och nu försöker de toppa sig själva, och vill att den svenska staten ska köra över parterna, och skapa statliga fattiglöner. Så frångår de målet om en rättvis fördelning. Så låser de fast människor i fattigdom. Så attackerar de tre delar av tre möjliga av den svenska modellen!

Mycket kan sägas om den svenska högerns olika besked. Men i motståndet mot den svenska modellen är de i alla fall konsekventa!

* * *

Och debatten om lönerna: Har vi inte hört den förut? På 30-talet skulle lönerna sänkas, annars skulle inga arbetare få jobb. På 60-talet skulle lönerna sänkas, annars skulle inga kvinnor få jobb. För några år sedan skulle lönerna sänkas, annars skulle inga unga få jobb. Och nu så ska lönerna sänkas, annars får inga invandrare jobb.

Det påminner om det gamla ordstäv Margot Wallström brukar använda: Är ditt enda verktyg en hammare, ser alla problem ut som spikar.

Vänner, vi står upp för löner att leva på. För oss är det glasklart att det ska löna sig att arbeta!

* * *

Och jag tror de här attackerna mot den svenska modellen har sin förklaring. Här inne ser jag ledande företrädare för storstäder och landsbygd, från varma söder och vackra norr, från högskoleorter och bruksorter. Det är viktigt. För att förstå utmaningarna Sverige står inför, behöver man se skolor där en stor del av eleverna inte pratar svenska i hemmet. Man behöver finnas på torg där unga hänger som saknar hopp om framtiden. Man måste se socialsekreterare i ögonen och förstå vilken match de tar varje dag.

Den här verkligheten verkar inte moderaterna se. De sneglar istället på det Kristdemokratiska ungdomsförbundet, och låter champagnedrickande ungkonservativa avgöra att ingångna avtal ska brytas och Sveriges stabilitet äventyras.

De lägger all sin vakna tid i riksdagen på politiska drag, på hot om regeringsövertagande trots att de förlorade valet med buller och bång. Istället för att söka maximalt inflytande, söker de maximal uppmärksamhet genom sinkande och sabotage.

För Moderaterna verkar politiken vara ett spel. Samhället en lek. Men de ska inte få göra en lekstuga av den svenska modellen.

* * *

Vänner, här står striden. Och vi ska vinna den tillsammans. I utvecklandet av den svenska modellen är ni den främsta linjen.

Som i Piteå, där enträget arbete har gjort att över 90 % av niondeklassarma klarar kunskapskraven i samtliga ämnen. Som i Stockholm, där ni gör upp med scheman som säger "dusch 10 minuter, mellanmål 15 minuter”, och låter äldre själva bestämma vad de vill ha hemtjänsten till. Som här i Örebro, där byggkranarna står lika täta som vetestråna på Närkeslätten!

Och regeringen finns vid er sida. De statsbidrag som vi sedan regeringsskiftet har skjutit till kommunerna, motsvarar en potentiell sysselsättningsökning på över 20 000 årsarbetskrafter – undersköterskor, lärare, socionomer – välfärdens stolta ryggrad.

Men det räcker inte. Vi kommer att fortsätta att prioritera att anställa fler i välfärden.
Det ska vi göra i budgetsamtalen med vår regeringspartner Miljöpartiet och med Vänsterpartiet. Det är viktigt att kommuner och landsting får goda planeringsförutsättningar.

Och vårt budskap till Sveriges välfärdsarbetare är: Ni ska inte ha lägre löner, utan fler kollegor!

* * *

Vänner, detta är vägen vi väljer, för att den svenska modellen ska fortsätta göra sitt bästa för människan.

Vi väljer inte skuggsamhällen eller slutenhet, vi väljer en reglerad invandring och en individanpassad etablering så att de som får asyl kan göra sin plikt och kräva sin rätt.

Vi väljer inte 64 miljarder i nya skattesänkningar och nedskärningar, vi väljer nya investeringar i jobben, i skolan, i välfärden, ett nytt samhällsbygge.

Och vi väljer aldrig, aldrig, statligt satta fattiglöner, vi väljer löner som går att leva på – som ger hopp inför arbetets möjlighet att skapa ett bättre liv.

Den svenska modellen ska inte avvecklas, den ska utvecklas – för att ligga till grund för fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle.

För det är det som gör oss stolta över Sverige. Det är det vi vill att den blågula flaggan ska symbolisera. Det är det vi ska kunna skryta om, när vi sitter där på stranden på Lanzarote,
och berättar om landet vi älskar.

Tack