Gå till innehåll

Markera en text för att lyssna och översätta vid avsnittet eller klicka direkt på lyssna.

Hur använder jag verktyget?

Lyssna

Klicka på "Lyssna" för att läsa upp sidans innehåll. Du kan även markera ett avsnitt för att få det uppläst.

Översätt

Översätt text och få den uppläst på ett annat språk. Markera texten och välj ”Översättning” vid avsnittet.

Hjälpmedel

Genom att aktivera vårt inbyggda hjälpmedel kan du:

  • Lyssna på hela sidor eller markera avsnitt
  • Översätt valda delar till olika språk

Mitt tak är en annans golv

 

Tal om äldres villkor på PROs kongress 15 juni 2012

Det talade ordet gäller

Tack,
jag har tidigare under dagen varit runt här i Örebro, och bland annat sett satsningar för att unga ska få jobb. Dagen har gått i ungdomens tecken, så det känns bra att få fortsätta på det temat nu med lite mer mogna ungdomar.

Jag skulle vilja tala idag om vårt ansvar som medborgare i ett samhälle, och vad äldre och yngre har för ansvar gentemot varandra.

För att illustrera detta kom jag att tänka på en dikt av Nils Ferlin, som många av er säkert hört förut. Den heter ”Infall”, och är väldigt kort, men ändå slående.

Den går såhär:

Man dansar däruppe - klarvaket
är huset fast klockan är tolv.

Då slår det mig plötsligt att taket,
mitt tak, är en annans golv.

Och så är det. Mitt tak är en annans golv. Eftersom vi delar vårt svenska samhälle, och ständigt lever i relation till varandra, delar vi också ett ansvar mot våra medmänniskor. Våra problem och utmaningar är gemensamma.

Vi socialdemokrater ser det som att det finns ett kontrakt mellan generationer, som ständigt behöver uppfyllas.

Det gäller mellan de i arbetsför ålder och de yngre generationerna, och visar på vår uppgift att ge våra unga möjligheter till ett liv som är minst lika bra som det vi levt, gärna bättre.

Men det gäller också mot de äldre generationerna, att vi som nu arbetar tar ansvar för våra äldre som har haft ansvar för oss, och som arbetat före oss.

Jag tycker att den här tanken har kommit i skymundan under den nuvarande regeringen. Precis som man inte tar sig an problemen i skolan och den väldigt höga ungdomsarbetslösheten, har värnandet om våra äldres villkor ofta blivit stora ord från socialdepartementet mött av tystnad från finansdepartementet.

Det gör att våra barn och barnbarn riskerar att få ett hårdare liv än det vi vant oss vid, men även att äldre människor i Sverige ser möjligheten att forma sina egna liv minska efter pensionen.

Och en sådan utveckling står i bjärt kontrast mot en utveckling där en ny generation äldre har nya krav. Vi blir starkare, friskare, aktivare, längre upp i åldrarna. Det gör att vi också känner rätten till mer utvecklande och aktiva liv även efter att vi går i pension.

Därför behöver generationskontraktet inte bara garantera en trygg, utan även en fri, ålderdom.

* * *

Och för att stärka friheten ser jag att vi behöver
- öka äldres inflytande,
- förbättra omhändertagandet och vården
- och öka välmåendet hos alla äldre i Sverige.

Om vi börjar med inflytandet så innebär det bland annat en mer aktiv dialog med intresseorganisationer, inte minst er i PRO. Den nuvarande regeringen lägger alldeles för mycket tid på att peka ut särintressen, istället för att förstå att människor som går samman för att göra sin röst hörd är samhällsintressen, och en väldigt viktig del av demokratin.

Men vi behöver också se till att vi har en demokratisk representation i kommuner, landsting, riksdag och EU-parlament som speglar samhället i dess helhet, och tar till vara på alla olika kompetenser.

Jag kan berätta att vi i förra veckan hade ett seminarium med den socialdemokratiska partistyrelsen, där Ingvar Carlsson var hedersgäst. Ingvar är ju en bit över 70, och en slugare politiker än någonsin hittills. Han föreslog en allians mellan de unga och de gamla i partiet för att säkra fler platser på listorna för båda grupperna, just för att se till att vi fortsätter vara ett brett parti för alla.

I vår vilja att engagera unga i politiken får vi aldrig glömma det kunnande, den erfarenhet och den långa överblick i tid som äldre kan bidra med. Bara så kan vi göra så att allas livsvillkor och livssituation uppmärksammas och förbättras.

Men att stärka äldre inflytande innebär också att vi vill öka makten över vardagen.

Det gäller rätten att bo tillsammans, och även i attraktiva delar av staden.
Det gäller rätten till service i hemmet på egna villkor, att få en större makt över sina egna hemtjänsttimmar, och tillgång till dem även när behoven inte är så stora.
Det gäller rätten till att välja sin egen vård, men utan att vi tvingar fram privatisering och sätta marknadsteorier framför människors bästa.

Detta gäller inte minst Lagen om Valfrihet, som regeringen nu signalerat att de vill göra tvingande från och med 2014 om inte kommunerna inför den. Vi socialdemokrater ser det som väldigt viktigt att man ska ha möjlighet att välja sin vård och omsorg. Det är lika självklart som det är bra.

Men vad LOVen, som den kallas, gör i sin nuvarande form är att den gör det helt fritt för företag att etablera sig, och begära kommunens pengar för sin verksamhet. Det gör det väldigt svårt för små kommuner att kunna hantera sina resurser, och det blir mycket svårare att styra kvaliteten. De som riskerar hamna i kläm i en sådan situation är förstås sjuka och äldre.

Därför väljer vi att stå upp för valfriheten, men vi menar att tvinga kommunerna till att genomföra en lag om privatisering är fel.

Istället måste vi fokusera på att det finns alternativ som alla håller hög nivå, där våra gemensamma resurser går till att ständigt värna en vård i världsklass.

Och det kan jag lova er att jag ska kämpa för. Valfrihet i vården ska aldrig vara tvånget att välja bort dålig vård, det ska vara friheten att välja den bästa!

* * *

På punkt efter punkt ser vi hur det går att stärka människans frihet, oavsett ålder. Och när vi talar om just valfriheten i vården, för det in mig på min andra punkt: omhändertagandet.

Vårt mål är förstås att så många som möjligt, så länge som möjligt, inte ska behöva vård. Därför behöver vi jobba förebyggande, både för folkhälsan och med hållbara arbetsplatser så människor inte slits ut i arbetslivet.

Men, om sjukdomen ändå kommer, ska samhället finnas där för dig. Det är en del av generationskontraktet som aldrig får svikas. Då ska du inte bara ha tillgång till den bästa sjukvård som den moderna medicinen kan erbjuda, utan även en tillgång till lokala apotek, en rådgivning som stöder dig när du ska välja läkemedel, och en läkare med fast ansvar för din hälsa och ditt välmående.

Vi socialdemokrater står även upp för ett högkostnadsskydd som ser till att din väg ur sjukdomen går framåt mot hälsa och ett långt liv, inte tillbaka mot fattigdom.

Om vi ska kunna säkra en bra vård behöver det även finnas tillräckligt mycket personal. Därför driver vi socialdemokrater nu igenom krav på tillräcklig bemanning inom äldreomsorgen.

Men för att det ska bli möjligt behövs också människor som jobbar med äldre vara lockade av yrket, och ha en stärkt rätt till heltid så att de 100 000 nyanställningar som behöver göras under de kommande 10 åren verkligen blir av.

Och vården och omsorgen i Sverige behöver inte bara fler starka händer – den behöver också fler starka hjärtan, som slår hårt för att hjälpa andra människor. Jag vet att det finns många sådana människor i Sverige, unga som gamla, men som även behöver känna att deras jobb är givande och uppskattat.

Vi behöver också en personal som är väldigt kompetenta. Därför vill vi utöka kompetensutvecklingen och tillgången till specialistutbildningar. Vi vill även arbeta för att det finns breda kulturella kunskaper. Sverige är idag ett land i mångfald, och vi har äldre från Finland, Jugoslavien, Irak och många andra länder. Oavsett var du kommer ifrån ska du känna dig sedd i den svenska välfärden.

Och vi se också hur dessa hör ihop: Vi får bara en tillräcklig bemanning om tillräckligt många blir lockade av yrket. Och ska människor bli lockade av yrket behöver de känna att kompetensutveckling är tillgänglig, och att de inte slits ut i brist på arbetskamrater.

Gör vi detta så kan vi se till att det som idag ses som lyx för många äldre blir en vardag – som rätten till riktigt bra mat, ett glas vin till den maten, naturupplevelser och en aktiv social samvaro med vänner.

Jag var en del av Socialdemokraternas välfärdsrådslag för några år sedan, och fick möjligheten att resa runt och tala med många äldre. Och det många lyfte upp var just hotet om ensamheten, och glädjen i samvaron.

Det vet ju inte minst ni i PRO, som anordnar aktiviteter över hela landet så människor kan mötas. Jag tycker att även samhället har ett ansvar för att även äldre människor ska kunna umgås, även om de bor på ett boende.

Därför att det som är avgörande för att människor ska må bra kan aldrig vara ett tillval, det ska vara en självklarhet.

I vårt Sverige ska det lilla extra varken vara litet, eller extra, utan en naturlig del av det stora hela!

* * *


Det för in oss på den tredje punkten, välmåendet. Och där spelar ekonomin en avgörande roll.

Vi ska ha ett starkt, gemensamt pensionssystem. Alla ska kunna lita på att det ger en trygg inkomst på ålderns höst.

Pensionssystemet har en stabil politik förankring, vilket är värdefullt för Sverige. Men det system som nu har fungerat fullt ut i snart tio år påverkas naturligtvis av ständiga förändringar i ekonomin och hur befolkningssammansättningen ser ut.

Därför är det nu hög tid att utvärdera de olika inslagen i pensionssystemet. Jag välkomnar därför att PRO och LO och andra organisationer nu gör egna utvärderingar.

Väl genomförda utvärderingar kan ligga till grund för de förändringar som kan behövas för att pensionssystemet ska bli mer robust och klara framtidens utmaningar. Det är skälet till att vi socialdemokrater har drivit på regeringen att ta initiativ till utredningen om premiepensionssystemet, eftersom det inte alls motsvarat de förväntningar som fanns när det infördes.

Utöver detta gör pensionsåldersutredningen ett väldigt viktigt arbete. Där blir det nu uppenbart för allt fler att det bästa sättet att garantera bra pensioner för fler människor handlar om att vidta åtgärder så att fler kan arbeta kvar till 65 års ålder.

Men utöver förstärkningen av pensionssystemet är det viktigt att slå fast att pensionärer inte ska beskattas hårdare än löntagare. Pension är inte ett bidrag. Det är uppskjuten lön. Och lön och uppskjuten lön ska beskattas lika.

Den borgerliga regeringen har medvetet skapat och behållit en skatteklyfta mellan lön och pension. Vi vill successivt sluta denna klyfta genom att höja grundavdraget för pensionärer. I våra budgetförslag för de senaste åren har vi haft med ett förslag om att ta ett första viktigt steg i den riktningen. Det kommer vi även ha i höstens budget.

Men samtidigt vill jag vara ärlig med er. Det är väldigt kostsamt att sluta hela klyftan, och det är många samhällsproblem i Sverige som ska åtgärdas. Det måste därför ske etappvis under flera år, och kunna göras samtidigt som andra viktiga samhällsreformer.

* * *


Steg för steg ska vi sluta klyftan. Men samtidigt riktar vi en stor kraft mot att skapa jobb i Sverige.

Därför att ser man på det med ett långsiktigt perspektiv, så finns det inget bättre sätt att garantera bra pensioner än att varje person i samhället har möjligheten att arbeta. Att varje kraft tas till vara. Bara så kan vi säkra de pensioner, den omsorg och den trygghet som vi vill se i framtiden.

Det innebär att sen socialdemokratisk regering alltid kommer arbeta för att nå en hög sysselsättning och låg arbetslöshet. Vi kommer att ha fokus på att skapa jobb och möjligheter att nå full sysselsättning. Det skulle jag vill ägna den sista delen av mitt tal åt.

Det är tyvärr uppenbart att regeringens verktyg för att bekämpa arbetslösheten inte har fungerat.

Idag är 390 000 människor utan arbete enligt statistiska centralbyrån, varav 113 000 av dem har varit arbetslösa mer än sex månader, och därför ses som långtidsarbetslösa.

Samtidigt har regeringens nedskärningar i försäkringssystemen gjort att fler och fler människor tvingas söka andra inkomster, och socialbidragen ökar i 3 av 4 kommuner. Det är så det ser ut idag.

Det här skapar en stor ekonomisk tyngd på samhället, och framför allt en personlig tyngd för varje arbetslös människa. Och värst drabbar det här våra unga, där många riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden från början, och leva ett liv präglat av arbetslöshet.

Det gör att en kraftsamling för att skapa fler jobb i Sverige är det bästa sättet att långsiktigt hedra generationskontraktet, för då kan vi både ge våra unga en bättre framtid, och skapa resurser för att ge våra äldre en bättre ålderdom.

Jag ser därför hur vi behöver stärka tre fundament för att nå full sysselsättning i Sverige. Det är: att skapa sunda och långsiktiga offentliga finanser, att driva en aktiv närings- och innovationspolitik som ökar efterfrågan på arbetskraft och att göra det möjligt för människor att ta de jobb som växer fram.

Om vi börjar med sunda och långsiktiga finanser är det, och förblir det, grunden för den socialdemokratiska ekonomiska politiken. Därför att vi vet att oroligheter i ekonomin slår absolut hårdast mot de mest utsatta.

Det ser vi inte minst i Europa, där de länder som nu har byggt upp stora statsskulder tvingas se över sina löner, sin välfärd, och sina pensioner.

Men vi ser också i Europa och Sverige att ekonomi måste vara mer än att få plus och minus att gå ihop. Om inte fler kommer i arbete stannar den ekonomiska utvecklingen av, och resten av samhället drabbas.

Därför vill vi socialdemokrater införa ett sysselsättningspolitiskt mål i budgeten, så att vi behåller fokus på ekonomins kanske viktigaste siffra: sysselsättningen. Men det arbetar regeringen emot, och använder istället en sorts statistisk slalomåkning för att förminska och bortförklara arbetslösheten.

När vi även ser att vår infrastruktur nedprioriteras, och människor får det svårare att komma till jobbet och företag får svårare att frakta varor, då får vi en bild som tyvärr är ganska oroande.

Samtidigt försvarar de också dyra åtgärder som sänkningen av restaurangmomsen, trots att de döms ut av deras egna rådgivare.

Vi socialdemokrater vill se till att inte en enda skattekrona slösas bort, och i stället investera långsiktigt i infrastrukturen som knyter vårt land samman.

Jag brukar säga att: det krävs inte en disputerad nationalekonom för att förstå att en långsiktig investering inte är ett järn på krogen – det är en järnväg på marken!

* * *

Så stabila och långsiktiga offentliga finanser, som utvecklas genom tydliga investeringar i infrastruktur och ett sysselsättningspolitiskt mål, det är grunden.

Men vill vi verkligen skapa fler jobb i Sverige behöver vi också skapa en aktiv närings- och innovationspolitik, så att nya företag kan starta, och fler företag kan växa.

För det är så jobb skapas – genom att företag får in fler order, och anställer därför fler för att kunna producera de varor och tjänster som efterfrågats. Det gör också att vi får in mer gemensamma resurser till vår välfärd och våra pensioner.

För att kunna göra detta krävs en dialog med näringslivet. Då håller det inte att som regeringen pekar ut näringslivet som ett särintresse, och näringspolitisk samverkan som ett kafferep.

Vi socialdemokrater vill göra upp med den synen och samla näringsliv, forskare och fackförbund och se över vad som behöver komma på plats för att både säkra tillgången till välutbildad arbetskraft och öka möjligheterna till produktion och export.

Vi ska tillsammans stärka den svenska innovationskraften, och skapa många fler möjligheter för en idé att bli till en unik tjänst, produkt eller produktionssystem som stärker oss på marknaden.

Vi ska göra så att fler aspirerande småföretag tar sig igenom den utvecklingsprocess som många kallar en ”dödens dal”, och istället når ut från en liten svensk marknad till en expanderande global marknad med specialiserade och unika produkter.

Och för det krävs det bland annat, för att ta några exempel, mer riskkapital, det krävs mer forskning och ett bättre exportstöd. Det är så vi kommer vidare.

Och det krävs inte minst mer utav samarbete. Vi behöver se att trots att vi ibland inte har exakt samma uppfattningar och exakt samma åsikter så har vi samma mål.

Sverige är ett litet land – men om vi samverkar och samarbetar så kan vi bli ett väldigt starkt land.

Det är genom arbete som människor får möjligheten att använda sin kraft - och det är bara genom våra gemensamma krafter som vi sätter människor i arbete.

* * *
Så sunda och långsiktiga offentliga finanser i grunden, och en aktiv närings- och innovationspolitik som skapar efterfrågan på jobb. Det är två saker. Det tredje är att göra människor redo att ta de jobb som växer fram.

För här finns det en stor paradox i det svenska samhället. Vi har å ena sidan i Sverige massor av arbetslösa människor, och på andra sidan företag som säger att de har svårt att hitta utbildad arbetskraft.

Över hälften av arbetsgivarna säger att de har svårt att rekrytera. Av dem har en tredjedel sagt att de varit tvungna att säga nej till order, på grund av att de inte kunnat hitta rätt arbetskraft.

Samtidigt pratar regeringen om att man ska sänka löner. Men inget företag anställer människor som har rätt kompetens, oavsett hur billiga de är.

Därför är det otroligt viktigt att vi stärker hela vårt utbildningssystem, med start i den svenska grundskolan. Vi vet redan idag att det bästa sättet att få duktiga och engagerade elever är att sätta dem framför duktiga och engagerade lärare.

Vi vill därför stärka lärarens roll och kompetens, och skapa karriärmöjligheter för lärare som gör att fler unga människor lockas till yrket. Vi vill också satsa på skolledare, så de kan använda mer tid åt pedagogisk utveckling, och mindre tid åt administration och byråkrati.

Idag finns en skolinspektion som berättar för skolorna när de gör fel. Det är bra. Men vi vill också skapa ett nationellt forskningsinstitut för lärande, som kan berätta för skolor hur de kan göra rätt, och sprida kunnande kring framstående pedagogik och undervisning.

Vi vill stoppa den borgerliga regeringens nedskärning i gymnasiet, och istället göra så att fler ungdomar fullföljer sin gymnasieutbildning. Ett viktigt steg i detta är utbildningskontrakt, där unga utan gymnasiekompetens får möjlighet och stöd för att avsluta sin examen, även i kombination med arbete eller praktik. I utbyte förbinder man sig att göra rätt för sig, och fullfölja utbildningen.

Det går inte att nog understryka betydelsen av en ordentlig utbildning för våra unga. Det är inte bara en fråga om att få ett jobb, utan att förstå samhället, att kunna fatta beslut och forma sin egen framtid. Därför är lärande inte bara en fråga om arbete, utan en ideologisk fråga om frihet.

Och lärandet får inte ta slut efter gymnasiet. Vi vill stärka vuxenutbildningen, och se till att kunskap och kompetens inte är något man får som ung och förvaltar som gammal, utan istället förnyar och förstärker genom hela livet.

Tillgången till en ständig kompetensutveckling är inte bara avgörande för individens möjlighet att utbilda sig och växa, utan hela samhällets möjlighet att ställa om för att skapa nya tjänster och produkter. Det är bara så vi kan stå starka i den globala konkurrensen.

Vi vill därför höja kunskapsnivån istället för att sänka lönenivån.
Vi vill stärka kompetensutvecklingen istället för att försämra arbetsvillkoren.
Vi vill bygga ett samhälle där ingen ska behöva sänka sitt pris – men där alla har möjlighet att höja sitt värde!

* * *

Att göra det möjligt för människor att ta de jobb som växer fram innebär också att vi måste se till att människor kan arbeta ett helt yrkesliv.

För vad finns det för värde i att mana människor att arbeta till 75, om det idag inte finns stöd nog för att jobba till 65?

För idag är det bara hälften av alla yrkesarbetande som klarar av att jobba till 65. Många drar på sig sjukdomar eller belastningsskador av ett ansträngande arbetsliv, eller möts av diskriminering och inte blir påtänkta för nya projekt eller befogenheter.

Detta är ohållbart. Inte bara för att vi behöver varje arbetad timma i samhället, utan också för att vi på så sätt går miste om en mängd kompetens och kunskap som försvinner bort från det svenska näringslivet och offentlig sektor.

Att kunna arbeta till 65 ska vara en rättighet, och arbeta efter 65 en möjlighet. För en sak är tydlig: Sverige har inte råd att avvara den kraft och kompetens som 60-plussarna bär på!

* * *

Så, för att sammanfatta: Genom att öka äldres inflytande, förbättra omhändertagandet och vården, och öka välmåendet genom bättre ekonomiska villkor kan vi hedra generationskontraktet även i framtiden.

En viktig nyckel till detta är fler i arbete, genom sunda offentliga finanser, en aktiv näringspolitik och en stärkt utbildning för alla. Då kan vi gemensamt skapa de resurser som ligger till grund för den trygghet och den frihet som äldre både förväntar sig och förtjänar.

Därför att våra utmaningar och möjligheter är delade, de är gemensamma. Vi har vårt samhälle tillsammans, och vi står sida vid sida, generation vid generation.

Och tillsammans har vi slutit ett moraliskt avtal som innebär att vi har ansvar för varandras välstånd.

Därför jobbar vi vidare med vetskapen om en enkel, men så viktig sak:
att vårat golv alltid är någon annans tak.

Tack!

Uppdaterades senast: 25 april 2017

Uppdaterades senast: